Teori & Metod

Teoretisk utgångspunkt

För att förstå mänskligt beteende i allmänhet, och i synnerhet de barn och ungdomar som kommer till oss för vård och behandling, använder vi oss en rad olika teorier. En utgångspunkt vi har, är att vi vid sidan av de individuella förutsättningarna vi föds med, är vi alla ett resultat av de upplevelser och erfarenheter vi har med oss från födseln till idag. Detta tillsammans skapar vår personlighet och visar sig genom vårt sätt att vara och bete oss.  

Anknytningsteorierna hjälper oss att förstå ungdomens relationsmönster. Hur vi lärde oss att relatera till vår närmaste omgivning från födseln har en tendens att bli det mönster vi följer resten av livet om vi inte gör någonting åt det. De relationsmönster vi hade till våra närmaste som liten tenderar att prägla oss senare i livet när vi ska relatera till andra människor. Då de flesta institutionsplacerade ungdomar har en otrygg anknytning är anknytningsteorierna centrala för förståelsen av den unge och dennes beteende.

KASAM och salutogent perspektiv utgår ifrån att alla människor är mer eller mindre sjuk och frisk, att vi alla befinner oss på en skala mellan sjuk och frisk. Ingen människa är 100% frisk eller sjuk. Graden av friskhet bestäms av vår känsla av sammanhang (KASAM). Vår känsla av sammanhang avgör också hur vi klarar av stressiga situationer vilket i sin tur är avgörande för hur vi mår. Detta perspektiv hjälper oss att se det friska och fungerande hos våra ungdomar och styra våra insatser till att öka på ”friskheten”.

System- och nätverksteorier fokuserar på helheten i relation till dess delar. Vi alla ingår i olika system som tillsammans bildar en helhet. För att förstå en individ behöver man således se till helheten. Det innebär att de problem den unge har och som föranleder placering på institution behöver ses och förstås utifrån en helhet och det sammanhang som ungdomen varit och är i. Familjestrukturen, boendemiljön, skolan, fritiden, vänner mm är alla viktiga att känna till och förstå för att förstå den unge och hans problem. Detta sätt att tänka hjälper oss att förstå vikten av samverkan och samarbete med ungdomens nätverk.  

Metoder

Miljöterapi handlar för oss om att skapa en miljö, både fysisk och psykisk, som möjliggör bearbetning och utveckling för våra ungdomar. Miljöterapi är ett sätt att organisera arbetet snarare än en arbetsmetod. En central ide är att den miljö vi verkar i ska vara en miniatyr av och spegla samhället. Allt vi gör och erbjuder ska syfta till att hjälpa ungdomen att i framtiden leva ett sunt och självständigt liv. Alla dygnets 24 timmar och veckans 168 timmar ska vara genomtänkta och tillrättalagda för att uppnå syftet. 

rePulse är en välbeprövad arbetsmetod för impulskontroll och träning av sociala färdigheter. Genom att strukturerat kartlägga olika situationer och reflektera kring tankar och känslor som uppstår kring dessa kan man lära känna sina egna reaktionsmönster och bli bättre på att hantera liknande situationer. Med rePULSE får den unge den kunskap och självkännedom som krävs för att ta kontroll över sina känslor och impulser.

rePULSE är uppbyggt utifrån 10 individuella samtal mellan den unge och behandlaren. Samtalen går ut på att den unge uppmuntras till att sätta ord på sina tankar och känslor med hjälp av behandlarens utforskande frågor. På så sätt kan man tillsammans identifiera olika känslor och reaktionsmönster hos den unge och därefter välja ett nytt agerande. 

Majoriteten av personalen på Sigtuna Ungdomshem har genomgått en utbildning i rePULSE.

Salutogent arbete handlar, som tidigare nämnts, om att se det friska hos individen och fokusera på det. Genom att begripliggöra saker runt den unge, ge denne nya verktyg och resurser till att kunna hantera sin vardag samt hjälpa denne att se meningen i saker och ting kommer den unge att så småningom må bättre.