Behandlingsprocessen

Behandlingens olika faser

För att lättare kunna förstå behandlingsprocessen kan man dela in den i fyra faser (Jönsson & Jönsson, 2012):

  • Relationslös fas
  • Konflikt/konfrontationsfas
  • Omhändertagandefas
  • Nyorienteringsfas

Relationslös fas

Den första tiden är en relationslös tid, dvs ungdomen är ny och någon relation till personal eller andra ungdomar har inte etablerats. Den första tiden handlar således om att lära känna den unge och för den unge att lära känna verksamheten. Genom samtal med den unge och dennes nätverk samlas nödvändig information in om den unge. Hur den unge hanterar olika situationer säger en hel del om dennes förmåga att relatera till strukturen och andra människor. Personalens observationer och hypoteser diskuteras och analyseras på överlämningar och behandlingskonferenser. Denna fas utgör en viktig grund för fortsatt arbete. Under denna fas arbetas det också upp en genomförandeplan utifrån den vårdplan som socialtjänsten har tagit fram. Genomförandeplanen revideras sedan löpande under hela behandlingen. Hur lång tid den unge befinner sig i denna fas är helt och hållet individuellt, det kan vara alltifrån några dagar upp till ett år beroende på den unges historia.

Konflikt/konfrontationsfas

I takt med att den unge knyter an till verksamhetens ramar och personalen och börjar bli trygg i boendet kommer också den unges problem att börja visa sig allt tydligare. De flesta ungdomar som hamnar på ett behandlingshem har haft det svårt och trassligt under uppväxten som sedan lett till självdestruktiva beteenden som missbruk, kriminalitet, självskada mm. Dessa beteenden upphör naturligtvis inte bara för att den unge kommer till ett behandlingshem, utan kommer att visa sig och det är också önskvärt att det ska visa sig. Hela iden med behandlingen är att de vuxna och professionella tillsammans med ungdomen och dennes nätverk ska få arbeta med problemen och dess orsaker. Ungdomen kommer med andra ord att agera ut och det kan ske på olika sätt. De vanligaste sätten är att den unge attackerar verksamhetens ramar (tex regler på boendet), attacker mot sig själv (tex missbruk och kriminalitet) samt attacker mot kontaktpersoner och annan personal (verbalt och/eller fysiskt). 

Denna fas är otroligt krävande och mödosam och kan vara väldigt länge. Men den är samtidigt helt nödvändig för att komma vidare i processen. I denna fas uppstår det lätt konflikter och splittring i nätverket runt ungdomen och en känsla av hopplöshet infinner sig lätt. Det är helt avgörande att nätverket håller ihop och samarbetar igenom denna mödosamma fas.

Omhändertagandefasen

När konflikt/konfrontationsfasen drar över och ungdomens tidigare försvarsstruktur löses upp så kommer ungdomen in i den fas som brukar kallas omhändertagandefasen. Den unges behov av att bli omhändertagen och vårdad blir central. Relationen till kontaktpersonen och övrig personal har fördjupats. Den unge har (för första gången?) fått uppleva hur en trygg och pålitlig relation till en vuxen kan se ut. Den unge börjar nu att komma i kontakt med sitt inre liv och känna känslor som fram tills nu varit främmande/bortträngda. Det ungdomen varit med om tidigare i livet kommer ikapp och både sorg och hat kan infinna sig. Under denna fas sker bearbetning av den unges grundproblematik vilket allt tidigare arbete egentligen syftat till. Denna fas är känslomässigt den mest arbetsamma delen i processen. Den brukar vidare vara relativt kort men intensiv.

Nyorienteringsfasen

Nyorienteringsfasen präglas av att den unge nu höjer blicken och fantisera om framtiden. Vad vill jag göra med mitt liv? Vad vill jag arbeta med? Vad krävs av mig för att komma dit? Stor del av arbetet under denna fas handlar om att förbereda den unge för ett självständigt liv och det väcker inte sällan separationsångest hos den unge. Många institutionsplacerade barn och ungdomar har varit med om många och svåra separationer tidigare i livet och känslor kopplade till dessa kommer nu ikapp. Att normalisera och samtala om separation blir således viktigt under denna fas.

Källa: Jönsson & Jönsson, 2012 (Miljöterapi)